sjukaste någonsin. (BILDER I NÄSTA INLÄGG)

Att en resa till haparanda och tillbaka kunde gå så snett, kunde jag aldrig tänka mig.

Klockan 07.30 kom Erik (som hade jobbat natt och skulle sova i bilen) hem till mig och umgicks medans jag fixade det sista, 08.00 for vi  och skulle hämta cissi, redan där gick de snett för vi körde fel. När vi hämtat henne drog vi på körskolan för att hämta marielle som hade haft körlektion, jag var vid dethär laget jättetaggad på resan och kunde inte sluta le.

Därefter åkte vi till kåge och plockade upp moa som skulle vara chaufför och sedan gick vi på ica, köpte snus och andra godsaker. Klockan 08.30 började bilen rulla mot haparanda. Alla var på gott humör, vi satt och skrattade och tog bilder, svinskön stämning helt enkelt.

Vi passerade luleå, klockan var kanske 10.00 jag suckade litegrann över att vi inte stannade så jag kunde käka på Mcdonalds men tänkte inte mer på det. När vi, en halvtimma senare, märker att oljelampan börjar lysa och det börjar tjuta, så inser vi att vi måste stanna. Vi stannar på en p-ficka i Jämtöfjärden. Erik tyckte att det var konstigt eftersom att han fyllde på olja dagen innan så han gick ut och kollade. Nog var det olja i tanken nog, så han ringer runt till lite olika bilverkstader och alla säger att han absolut inte under några omständigheter får starta bilen. Så där sitter vi, sura och inte alls förvånade i jävla jämtöfjärden.

Erik ringde efter en bärgningsbil, och han sa att killen som svarade lät ung och hette daniel. Då började vi spåra.

Moa: åh jag ska fråga om han vill bli vän med mig på facebook, och sen om han vill gifta sig med mig.

Jag: Våran prins på en vit springare kommer och räddar oss
Erik: .......snarare en röd springare

Moa: Han är MIN hanna!!!

Alla satt och fantiserade om hur fräsch han skulle vara osv. (utom erik då...)

efter det satt vi och skrev brev såsom "Om du läser detta betyder det att jag är död"och skrattade lite åt det. När vi suttit i bilen på p-fickan i jämtöfjärden (HATAR) så kom bärgningsbilen tillslut och jag kan inte annat än skratta för våran prins är typ 60+.......... men iallafall vi sitter kvar i bilen. Helt plötsligt så inser jag att vi ska åka på flaket på bärningen så jag får panik. Men det gick bra när vi väl var uppe, och det var faktiskt rätt kul att åka i bilen där.

Vi kör då tillbaka till luleå, och då händer det bästa under denna resa. Bilverkstaden som vi är på ligger precis brevid MCDONALDS!!!! så vi brudar går dit och käkar (läs: VRÄKER i oss mat) då var klockan kring 12.30 och vi hade inte ätit något, alla var svinhungriga så det gick rätt snabbt att trycka i sig maten vill jag lova, dock inte utan bieffekter för jag marre och cissi började må grymt dåligt. Då tryckte jag en mcflurry och en till glass. SMALAST I VÄRLDEN, jatack.

Efter det letar vi upp erik som är nådigt arg, och sätter oss och väntar i säkert en timma till på att en hyrbil ska komma in så vi ska ta oss till haparanda någon gång. Klockan 14.30 kommer vi ifrån luleå och fortsätter våran resa. Alla är då sjukt less efter att ha suttit i X antal timmar och väntat i luleå.

Men nu var vi påväg iallafall, och vi kom fram till slut, men vi valde att ta alko före. 16.00 gick dom andra  in och jag satt ute och rökte, när jag skulle gå in i bilen (svinkallt ju!) så märker ja att dom har låst. Jag har fått strikta regler på att inte gå in så dom inte skulle få köpa så jag satt ute och huttrade i kanske 20 minuter. great.

16.40 blev det även ikea, jag och marre sprang igenom. Hur normalt? fick iallafall med mig lite saker.

Klockan 17.00 börjar vi köra, tycker att det är konstigt att det är så guppigt på vägen men reagerar inte. Kör ett tag med stämningen återupptagen, när en massa renar kommer ut på vägen. Detta hade inte hänt under resan så vi börjar fota dom  utan några mer funderingar. Vi får inte in bandit rock på radion, utan bara finska radiokanaler och tycker att det är jättekonstigt. Vi kör på en jätteliten väg. Sen när blev e4an så liten? vi kör förbi KUKKOLAFORSEN , skrattar åt kuk-kola och tänker inte mer på det. Pappa ringer och jag berättar att vi just körde börbi kukkolaforsen.

Pappa:
Men du har ni kört lite fel nu kanske?
Jag: HAHAHA men nej?

så vi fortsätter. När vi har kört på samma lilla väg i två timmar är vi i PAJALA. DÅ klickar det att vi har kört fel. för vi har ju inte redan fått typ tusen signaler redan. Så då var det bara att vända. klockan var då 19.00. Erik kör nu så det går snabbare och vi är framme i haparanda klockan 20.00

23.00 är vi hemma. Efter att ha varit borta i 15 timmar.
Detta var det absolut värsta, men jag hade kul ändå tack vare att mina underbara vänner var med♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0